Om du tänker dig att du slår upp ögonen på morgonen och upplever en rent märklig stillhet. Tittar sen ut från ditt rum och ser havet ligga som ett nybonat golv under himlen. Om du sedan tänker dig att du tassar ut från rummet med en handduk under armen och möts av doften av nybryggt kaffe men väljer att smyga vidare ut i morgonen, upp längs Norra Strandvägen och bort till Solviken.
Väl i havet tar du ett antal simtag ut och tillbaks, sätter dig på en rundspolad sten och torkar i solen och flanerar sedan tillbaks till det där doftande kaffet och frukosten med en massa goa saker från trakten.

Vad har förändrats på snart hundra år?
Allt såklart. Ändå ingenting.